Varmvattenberedare – priser, tips och fakta

Sponsrade länkar

Dagens varmvattenberedare kan delas in i tre grundtyper – förrådsberedare, genomströmningsberedare och ackumulatortankar. Hushållets behov bör avgöra vilken modell som i slutändan ska installeras.

Inför valet och kvalet av varmvattenberedare bör villaägaren alltid börja med att snegla på villahushållets befintliga uppvärmningssysten. Det kan nämligen vara fördelaktigt att integrera varmvattenförsörjning och uppvärmning – inte minst i de fall man värmer fastigheten med ved, olja eller pellets. I så fall bör man starkt överväga att installera en integrerad förrådsberedare, eller vattenfyllda värmeslingor, som värms upp med hjälp av varmvattnet i pannan eller ackumulatortanken.

Förrådsberedare ger separat varmvattenförsörjning

Hushåll med direktverkande el – eller panna med elpatron – vinner sällan på att integrera varmvattenberedaren med husets basuppvärmning. Annars kan det vara klokt att installera en s.k. förrådsberedare, som är tillverkad av rostfritt stål eller koppar, och är placerad i ackumulatortanken – eller inne i själva pannan. Denna lösning ger en billigare kubikmeterkostnad för tappvarmvattnet än motsvarande fristående, eluppvärmda tankberedare.

Volymen avgörande

Ett normalhushåll klarar sig bra med en varmvattenberedare på 200 liter; denna ger i slutändan 300 liter varmt tappvatten, då det varma vattnet blandas ut med kallt kranvatten. Beräkningen förutsätter dock att varmvattnet håller en grundtemperatur på minst 60 grader inne i själva beredartanken; något som också brukar rekommenderas för att hålla legionellabakterier på avstånd. En tank på 200 liter räcker emellertid föga för villahushåll med stora bubbelbadkar – i så fall bör man istället välja en varmvattenberedare som rymmer mellan 300 och 400 liter.

Tänk i detta sammanhang på att den slutgiltiga mängden tappvarmvatten kan regleras genom inställning av vattentemperaturen. Inte alla varmvattenberedare har emellertid termostatreglerad vattentemperatur – en majoritet av de billiga tankberedarna på marknaden har t.ex. en förinställd vattentemperatur på drygt 60 grader. För motsvarande beredare, med separat temperaturvred, kan man justera upp mängden färdigt tappvarmvatten genom att höja beredarens temperatur till 80 grader. Detta innebär i praktiken att en tankberedare med en volym på 100 liter förmår leverera 200 liter 40-gradigt tappvarmvatten.

Vattenkvalitet – viktig grund inför valet

Inte alla har kännedom om sin egen vattenkvalitet. I de fall man har kommunalt vatten har kommunen tillgång till de flesta värden. Värre är det emellertid för personer med enskilt vatten – i så fall måste man själv bekosta eventuella provtagningar.

En emaljerad varmvattenberedare lämpar sig bäst för salthaltigt vatten – men i de fall vattnet har pH-värden över 9 kan emaljen ta skada. För vattentyper med hög kalkhalt passar kopparfodrade beredare bäst, men dessa bör emellertid undvikas om vattnet har hög kloridhalt, då salt leder till att koppar frigörs. Rostfria beredare lämpar sig vidare särskilt väl för surt vatten med hög kolsyrehalt, men bör undvikas i de fall kloridhalten är hög – en hög halt av klorid (salt) kan nämligen leda till avlagringar inne i själva beredaren.

Underhåll av varmvattenberedare

En varmvattenberedare bör alltid installeras av behörig VVS-montör, även om den händige villaägaren, utan större svårighet, klarar av installationsförloppet. Färdiginstallerade varmvattenberedare behöver emellertid regelbundet underhållas och ses över. Tänk särskilt på följande:

• Töm beredaren regelbundet och rensa den från slamrester, som lätt kan växa sig till hälsofarliga bakteriehärdar.
• Kontrollera säkerhetsventilen minst en gång om året. Om säkerhetsventilen inte fungerar finns risk för att varmvattenberedaren sprängs.
• Kolla även offeranoden i emaljerade varmvattenberedare – gärna minst en gång per år.

Sist men inte minst – även i de fall man förfogar över en fullt fungerande, äldre varmvattenberedare, kan det löna sig att byta ut den mot en ny. Nya beredare har nämligen en betydligt lägre energiförbrukning, då de – jämfört med äldre beredarmodeller – har bättre isoleringskvalitet. Den som har en normalstor vattenförbrukning kan spara uppemot 1500 kW om året genom att investera i en ny varmvattenberedare.

Genomsnittsfamiljen kan gott och väl nöja sig med en varmvattenberedare på 200 liter.